foppa

Bloggen ligger nere tillvidare, om det blir något fler äventyr framöver som behöver beskrivas så kör jag igång igen. Fram till dess har jag svårt o ta mig tid att vara här.

Shine on alla vänner

Så har nya året börjat på riktigt, jobbat första dagen idag och det kändes helt ok. Firade nyår i fjällen helt utan tillgång till varken telefon eller internet så inget kunde störa friden hahaha

Annars så känns det som att om detta året endast blir hälften så bra som 2010 så får jag vara nöjd, det liksom inte så lätt att toppa det gångna året känns det som

Men till helgen så kör supercrossen i USA igång igen, det har ju varit lite svårare och följa allt som händer ute i värden när man inte har tillgång till stabilt internet som man är van. Tredje deltävlingen i ISOC skotercross i USA körs också till helgen, hoppas Emil Öhman känner sig taggad efter att ha varit hemma i Sverige och firat jul.

Sen har ju Dakar kört igång också, en av svenskarna Tomas Berglund som kör i MC klassen hade en lite sämre dag och har tappat en knapp timme efter att nästan ha tappat styret. Annie Seel ligger inte heller i täten utan har börjar i ett lugnare tempo, även hon nästan en timme efter täten. Förra årets raket norrmannen Pål-Anders Ullevålsäter som kör för Team Scandinavia har inte heller något att glädjas över, samanlagt 27 minuter efter ledande fransmannen Cyril Despres. På andra plats finns Marc Coma, Spanien och trea är Portugisen Ruben Faria. Bilklassen leder inte helt oväntat Carlos Saints.

Gott nytt motor år alla glada vänner

Taxi-transport, vi som fick campen att snurra under blågul bindel…

Egentligen var det inte så längesen vi anlände till Livgardet i början på Februari. Lite vilsna tog det en stund innan man hittade sin plats men efter lite letande kom man på rätt plats, och rätt plats var det, inte bara själva logementet utan hela gruppen och uppgiften vi hade framför oss kändes rätt.

Veckan innan nedrotation fick gruppen beskedet att transportgruppchefen inte kunde åka med till insatsområdet. Tråkigt men vi löste ändå alla våra uppgifter, och dom var många, framförallt i början på missionen. Vakansen fylldes strax efter midsommar av en pratglad skåning och därmed blev gruppen komplett med personal, från Pajala i norr till Ystad i söder.

En av många uppgifter här nere har varit, att efter vi fått ner 25 tons släp till insatsområdet, skjutsa kontigentens CV90c vagnar till både skjutbana och sen vidare ut i PRT´t så att dom kan lösa sina uppgifter längre bort från CNL och dess faciliteter.

Andra mer dramatiska uppgifter vi haft har varit att åka ut i insatsområdet för att hämta de fordon som på något sätt råkat illa ut. Ett av fordonen brann tex. fortfarande efter en RPG attack,  ett annat fordon hade vält efter att ha kört på en IED. Dessa båda, var likt många andra, rätt krävande bärgningsuppdrag vi haft särskillt med tanke på att vi inte haft någon speciell bärgningsresurs att tillgå.

Andra mer återkommande uppdrag har varit leave körning varje vecka och så dom vanliga log. transporterna ut till PO´na som också skett på mer eller mindre veckobasis.

Tillsist vi bara säga: ”En ´treatwarning´, se upp för ´surugenterna´ när ni åker till ´Zig Zag´ på väg till ´OP´na´ och allt vi gjort har givetvis gått genom ´Passman´.

Annat ord för uttorkad flodbädd i Afghanistan? Wad-i-helvete…

Från HL FS19//Peter Forsgren

Är ledig några dagar innan det civila jobbet börjar om igen, vardagen består mest av att hålla sig värmen med att bära pellets och snöskottning :P  Det har kommit drygt två decimeter snö sen jag kom hem och kylan verkar hålla i sig.

Planen är att åka upp till fjällen (stugan) till nyår, får se vilka som hänger med bara. Sen gäller det att hitta en skoter också, håller upp ögonen efter en Ski-Doo XPe-tec en kort eller en Renegade.

Så…nu är jag hemma igen, efter debriefing på Livgardet med läkarundersökning,middag och sista avrustningen gjord. En medaljceremoni på arme´museum hans med också. Stannde i Stockholm hos en kompis natten till Torsdag och medaljeringen på Torsdagen för på Onsdagkväll drog vi ut på lite upptåg nere på stan

Nästan direkt efter ceremonin drog vi, ett gäng från FS19, på en Finlandskryssning. En grymt trevlig avslutning på sju månaders mission tillsammans.

Hemma nu i alla fall med 70cm snö och 20 minusgrader, brrrr…ska snabb ladda nu för julafton och, givetvis, den traditionella glöggfesten som hålls hemma hos mig just innan julafton.

Nu bär det av hemåt, på själva luciadagen reser vi hem. Redan på Söndagen åkte vi till Marmal och det hanns med ett besök på Sansibar hos tyskarna också innan det var dags att sova några timmar i det tyska transfertältet.

Mot Livgardet… sjungandes:

Hemåt det bär för varje minut
träldomens tid snart är förbi
och djävligt härjad jag står på hemlandets kust
åh vad jag längtar hem

Å ljuva nord
Där jag vill bo
Uti ett land
Med yxfri strand
Och när jag dör
jag redan hör
hur de nya (FS20) går framför och sjunger:

Hemåt det bär för varje minut
träldomens tid snart är förbi
och djävligt härjad jag står på hemlandets kust
å vad jag längtar hem
Å vad jag längtar HEM HEM HEM

Nu har det blivit dags och åka hem, det känns som det var igår jag kom ned till Afghanistan.  Att sju månader kunde gå så fort, men det är som dom säger, tiden går fort när man har roligt.

FS20 har ju kommit ner nu och nu är det vår tur att lämna över, den här gången finns det lite mer tid för HOTO´n (hand over, take over) än vad som fanns när vi kom ner i slutet på Maj. Vi fick, efter inprocessningen, bara tre dagar att lära oss alla våra uppgifter. FS20 kommer att få lite mer tid, en dryg vecka blir det i alla fall. Sen lämnar över vår utrustning i betydligt bättre skick än vad som lämnades till oss, i alla fall dom ”nya” sand färgade lastbilarna är i betydligt bättre skick än dom grönavi fick ärva av FS18. Dessvärre blev inte dom gamla (gröna) bilarna reparerade i någon större utsträckning innan dom lämnades över till dom nya brukarna ( OMLT, 711:e och PO´na ) Tråkigt eftersom dom stod obrukade ganska lång tid innan dom lämnades över.

Kontrasterna är rätt stora rent vädermässigt, då vi kom ned var det 35-40 grader och sen blev det bara varmare allt eftersom dagarna gick. Toppen med 53 grader hade vi en dag i Juli då vi åkte ut till skjutfältet utanför Marmal, det blev en svettig dag i full stridsutrustning med en del övningar med både Ak5 och KSP58. Sista veckorna har termometern sällan orkat över 20 grader på dagarna med riktigt kyliga nätter och morgnar.  Att stå uppluckad på morgonen med bara 5 plus grader är inte riktigt samma sak som när det är 45 grader.

Snart kommer det att vara minus grader och förmodligen en del snö också men det lämnar jag så gärna till FS20

Förra söndagen åkte vi, jag och en kollega, ut med den nya förstärknings plutonen 711:e till Aybak för att skjuta in deras CV90 vagnar. Alltid kul att åka ut och lufta släpvagnarna lite, det blir lite mer lastbilskörning av det hela om det väger lite mer Allt gick bara bra även om det blev sent innan vi var hemma på camp igen.

Har varit på Camp Monitor och vaktat i under veckan som varit. Lite tröttsamt men trevligt sällskap hade jag i alla fall

Annars hände det en olycka i fredags också, ett finskt MOT blev beskjutna med bla. Raketgevär (RPG) på väg från CNL till Sheb och en svensk som åkte med blev dessvärre svårt skadad tillsamans med två finnar. Tankarna går till deras anhöriga.

Detta blev också vårt diskutions ämne under Fredagen eftersom vi skulle få avlösing på kvällen och sedan själva åka den vägen som överfallet skedde på för att komma hem.

Nu gick det helt utan problem, man får tacka våra finska vänner för en mycket god eskort hem till CNL

Ska ner till barren nu och börja packa fler väskor, snart åker vi som sagt hem, 22 dagar kvar

Vi har haft lite strul med vår internetuppkoppling som går via satellit, resultatet är att det går väldigt långsamt att ladda upp nya sidor vilket i sin tur gör att jag blivit lite slö på att uppdatera bloggen.

Sen sist har jag hjälpt NSE´t (Movcon, tack Tomson grymt kul) och DSG D-Q med lastning av den Patria som Kenneth färdades i också. Den skulle hem till Sverige i samma skick som den var efter IED´n dvs. lastad på släp, och det ekipaget skulle då manövreras in backandes på en AN124. En uppgift som då föll på mig En AN124 är för övrigt värdens största fraktflygplan och är i flygvärden gigantiskt. När den landade hade den en CV90, en tungbärgare (stor lastbil), tre containers (6*2.5m) ett tio kubiks vattenflak samt tre rullflak till lastbil. Hem till Sverige gick det nog lite lättare då den inte var riktigt lika tung.

Veckan som varit har iaf. bjudit på lite av varje, har tex. börjat avrusta lite smått. En väska är inlämnad, nu återstår det bara fem Men att det börjar dra ihop sig mot slutet på denna mission råder det inget tvivel om iaf.

Under gårdagen åkte jag och en kollega till Aybak med varsin CV90 till skjutbanan där med den nya förstärkningen som kommit, 711:e, eller seven eleven som som man ju bara måste kalla dom

För övrigt så fortsätter Kalle-Anka att vara den som sätter nivån på FS19. Inget nytt på den fronten ‘

Tills nästa gång, ha de bäst och kom ihåg: Tag inte livet alltför allvarligt. Du kommer i alla fall aldrig ifrån det levande.

Nu börjar det kännas att det drar ihop sig till slutet av missionen, mycket rutiner och det mesta liksom bara rullar på. Veckan som var bjöd på ett par resor till Marmal och sen på Söndag en oplanerad resa till PO´na i väster, Sar-e Pul och Sheb. för att leverera en varmvatten beredare och sen hämta en trasig Galt. Allt gick bara fint, en matrast i Sar-e Pul när vi kom fram och sen direkt till Sheb. för och hämta Galten.

Den här veckan har börjat bara fint, varit till Marmal ett par vändor plus en resa till Aybak. Aybak är alltid fint att åka till, grymma vyer då man passerar passet genom berget.

Annars finns det lite och stå här på campen också, tält har börjat sättas upp inför kommande HOTO (handover, takeover) Så det blir lite fix här och var med både hjullastare och moffert truck

Kallt har det blivit den här veckan också, runt 8-10 grader på morgon och mellan 15-20 på dagarna. Hösten kom fort känns det som och nu blir det liksom hemma bara kallare och blötare allt eftersom veckorna går.

Inte mycket bloggande på ett tag, har som sagt varit hemma några dagar som naturligtvis gick rätt fort. Har i alla fall hunnit med det som behövdes, vintern lär ju ha kommit ordentligt tills jag kommer hem så det behövdes ju ses över lite innan snön och det är klart.

Annars fick jag ju ett tråkigt besked när jag var hemma också, en kollega dog tragiskt nog under ett uppdrag. Kenneth Wallin fick dessvärre betala det yttersta priset för fred och frihet i värden, stämningen på campen när jag återvände var präglad av sorg och saknad. Men missmodiga över uppdraget vi har, det kan man inte säga. Tvärt om så så säger så gott som alla här att vi får inte åka hem nu, då är det ju bortkastat det vi gjort hittills. Dom flesta är rätt förbannade över en del uttalanden som vissa politiker gjort. Att vara så verklighets främmande som tex. Ohly är, är fruktansvärt frustrerande för alla som verkar här nere. Skönt i alla fall att få komma ner till kompisar och kollegor, tycker det var jobbigt att vara hemma istället för att vara på plats. Basker av för Kenneth, tankarna går till hans anhöriga. R.I.P Kenneth.

Annars har livet här nere rullat på i sin gilla gång, har bärgnings beredskap så nåt mäss besök är inte aktuellt. Vi har också två hemma på leave och sen fick vi dessutom låna ut två stycken till Monitor, en camp under byggnation i Shebergan, för bevakning hör och häpna. Kvar på transport gruppen blev bara tre personer och för att lösa våra uppdrag blev vi tvugna att låna in folk…inte alltid man begriper sig på en del beslut.

En lång resa är äntligen över. Upp Torsdag morgon 02.45, sov bara en och en halv timme så nu måste man väl kunna sova på planet. Efter frukost, screening, sniff av bomb och knarkhund lyfte planet efter bara fyrtiofem minuters försening

Flygtid runt 9tim inkl. mellan landning, ställa fram klockan 2,5 timmar och vips så är klockan 15.00 och man befinner sig på Arlanda. Hämta bagage och sen checka in på nytt till inrikes för sista biten hem, hann med en GT på O´learys först bara Klockan 18.30 klev jag ur taxin hemma, är lite sliten faktiskt har bara sovit fyra timmar på dom sista fyrtio så sängen känns riktigt lockande. Vaknade givetvis strax före sex nu på morgonen, har nog kvar Afghantid i kroppen för klockan är just efter åtta i Afghanistan. Ska äta lite frukost nu och sen efter det ljusnat ska jag ut på ranchen och börja vintra upp huset

Nu rullar det på i lugn takt, har varit upp till kontoret en sväng och hjälpte sen till med och flytta en container. Tror inte det händer så mycket mer spännande idag, åker ju hem snart så nu har jag gjort patron ur

Gårdagen bjöd på en liten tripp till Marmal, skulle hämta och lämna lite gods. Sen efter middagen var det rese genomgång och ett mäss besök. Dom andra vill ha revanch efter förra gångens plump spel och det fick dom, är fortfarande obesegrad…

Får snart åka hem nu, ska bli skönt och vara hemma några dagar. Ska göra i ordning huset innan vintern och kanske hinna en sväng till stugan också hoppas jag. Annars har elfelet på min lastbil fått sin lösning på förmiddagen, vi hittade en avklippt kabel igår men den fanns ingen ström på så då uteslöt vi den. Felet då var att man måste ha på lyset för och få arbetsbelysningen att fungera och det glömdes bort då. Vår kompani mekaniker på på det i morse och visst fanns det ström på den…konstigt kan man tycka att någon klippet kabeln och skarvat ihop den med en annan kabel bara så där. Den andra kabeln togs bort och ersattes av den avklippta och allt funkar precis som det ska, har inte upptäckt ännu vad den andra hade för funktion men det kanske märks så småning om. Huvudsaken just nu är att arbetsbelysningen funkar, 0m nåt annat krånglar får man ta det sen och göra det rätt direkt och inte som nån nu gjort bara klippt en kabel som hade en funktion,

Förövrigt har dagen bjudit på en tripp till FOB´en och före det hjälpte jag till med att lyfta in en container till sin plats vid vårdtältet. Till middagen hade kockarna bakat runt 800 kanelbullar eftersom det är kanelbullens dag idag och för att dom är så snälla förstås, bullarna skulle intas till kaffet efter maten och var ju självklart inte middag :P  Ännu en bra dag i missionen, runt 35 på dagen och riktigt trivsamt väder.

…men alla dar är igentligen lika här, är i tjänst alla dagar och man måste vara beredd att åka när som helst. Idag har vi alla fall inte behövt åka nånstans, dagen har tillbringats på campen och närmare bestämt med felsökning av elfel på ”min” lastbil. Arbetsbelysningen funkar inte och då man uteslutit alla ”enkla” fel måsta man börja läsa elschema och det var längesen kan jag säga, är iof. utbildad fordons elektriker men det var ju mer än tjugo år sen och efter det är det rätt sällan man har behövt läsa ett elschema. Har dock inte hittat felet än, men har god hjälp av vår TC (teknisk officer) så kanske mysteriet löser sig till sist

Annars har vi haft plutons middag ikväll, pizza buffe, har då inte ätit godare pizzor nån annan stans hittills och tror inte jag kommer att göra det heller  :lol:  Det blir en tidig kväll igen med lite bokläsning, har mindre än fyrtio sidor kvar, trodde nog att jag skulle orka hålla mig vaken och läsa ut den igår kväll men den som spar han har

Idag har jag bara varit på campen, vårdat lastbil och mig själv också Grym middag igen, som vanlig kan man nog säga. Är lite imponerad över att man lyckas få hit färska jordgubbar och hallon, tillsammans med lite glass blev det pricken över iet

Kvällen har ägnats åt ett bio besök faktiskt, vi har en jättefin liten bio man kan boka och det har vi faktiskt inte gjort nån gång tidigare. Nu bokade inte jag nu heller utan gled med på D-Q bokning vilket inte brukar vara några problem. Såg sista Jason Bourne filmen, har för mig att jag sett den tidigare men minns då inte mycket så den var sevärd igen. Funderar på att hänga med I-L´s bokning av bion nu lite senare också annars är det bara sängen och boken som gäller. Läser ”Tusen Strålande Solar” av Khaled Hosseini, samma författare har skrivit ”Flyga Drake” också och den boken var grymt bra. Denna är nästan lika bra, har snart läst ut den äntligen, så den rekomenderas.

Tillbaka till normala rutiner igen, upp 05.45 för PO körning. Strul med sambandet som vanligt, inget ovanligt kan man säga. Idag hade vi proffs hjälp från G6 så det löste sig bara fint efter ett tag.

Annars rullade dagen på riktigt bra, men så är det när man jobbar med underbara människor. Måste säga att totalt sett är missionen det bästa jag gjort hittills även om det finns saker man kan ha synpunkter på.

Ikväll är det utebio som gäller och korvgrillning kanske, ska ut snart och kolla. Fick i och för sig så god mat idag att det kan vara svårt att tryck i sig en korv.

I morse åkte fältartisterna hem, saknade är dom och inte bara av mig kan jag tänka. Gårdagen var rätt jobbig i alla fall, konsert på CNL som varade ända till midnatt på Tisdag kväll . Ingen hade spelat så länge tidigare (3,5 tim) sas det efteråt, och det var verkligen en grym kväll. Efter skulle det, som vanligt, packas ihop och sen en nattmacka innan det var dags för sängen vid två tiden. Upp strax efter sju på Onsdags morgon för att gå NOOR patrull, vårt kompani har ett område utanför campen som vi regelbundet går igenom. Mest för att träffa och prata med dom som bor i vårt område. Sen får vi också veta lite om vad som men behöver hjälp med, kan vara en ny toalett till en flickskola eller en ny bro istället för den som blev bortspolad i våras. Nu har inte vi i missionen så jätte mycket pengar till såna saker, men det vi kan hjälpa till med gör vi. Annars kan vi hjälpa till med att söka pengar från olika internationella fonder som kan skjuta till med mer om det behövs.

Efter patrullen var det dags för lunch och sen avresa till Marmal för en sista konsert på norka delen av campen. Nu behövdes inte så mycket av vår utrustning så roddandet tog inte lång tid, däremot skulle allt packas om så lite jobb blev det i all fall. Rätt lugn kväll blev det och Sheberguns spelning var som vanlig mycket bra men dagens och gårdagens sysselsättning tog ut sin rätt senare på kvällen, drack dock två öl på Sansi bar has tyskarna. Första gången där, hur mysigt som helst det måste bli fler gånger.

Dagen började i lastbilen, utnyttjade sovhytten igen och sov som en stock hela natten. Efter frukost på Marmal lastade jag upp min last och drog hem till CNL igen, dock bara tillfälligt för redan kl. två var det dags och köra dit igen. Lite rörigt är det ibland och man kan ju tycka att det borde gå att samordna lite mer med körningarna.

En riktigt rolig vecka är över i alla fall och jag är definitivt förundrad över hur enormt trevliga och sympatiska alla som medverkade i Sheberguns var, trots långa dagar och mycket jobb var humöret ständigt på topp. Kul att ha haft nöjet att lära känna dom lite, hoppas att dom kanske kan få spela på återträffen men det vore väl för bra för att vara sant…

Ikväll blir det en sista spelning på CNL, har hjälp till lite med och rigga utrustningen på eftermiddagen. Ikväll på mässen kl. 20.00 drar det igång, blir nog en trevlig kväll.

Annars har jag haft sovmorgon idag, kände mig lite sliten efter gårdagens körning från Aybak med monovar. Man blir rejält trött i huudet av att bara köra med ena ögat, sen tappar man lite avståndsbedömning också.

Fick en go middag (som vanligt) nu på kvällen och nu sitter man bara och väntar på kvällens aktiviteter.

Marmal och konsert hos norskarna på Söndagskvällen, sov i bilen ett par timmar sen iväg direkt på Måndags morgon till Aybak och spelning på PO´t där.

Grymt drag på Marmal, kan bli svårt och toppa det men det verkar bara bli bättre och bättre för varje kväll som går :-)  Fin Aybak tur idag men det blev sent och mörkt innan vi var hemma så det blev till och köra i mörker med monovar (bildförstärkare) i beredskap.

Ska få sovmorgon i morrn men sen drar det igång igen på eftermiddan